Ett 400-årsjubileum vid

Klippan och Älvsborgs slott

- Hur kan Göteborg fira ett 400-årsjubileum redan 2012, när staden fyller 400 år först 1621?

Så kanske en vän av ordning undrar, men svaret är, att platsen för Älvsborgs slott (Gamla Älvsborg) numera ingår i Göteborgs stads område. Slottet uppfördes redan på medeltiden. Visst har Göteborg eller snarare hela Västsverige mycket gamla händelser att fira.

Ett tappert försvar

År 1612 belägrade danskarna slottet. Besättningen var fåtalig, men den försvarade mycket tappert sitt anförtrodda slott och avslog många stormanfall. Däremot kunde försvararna inte hindra danskarna från att skjuta sönder slottet och skjuta eld på byggnaderna. Av besättningen stupade hälften, och bland de kvarvarande fanns många sjuka och sårade. Befälhavaren Olof Stråle, själv sårad, blev tvungen att dagtinga. Besättningen fick fritt avtåg med flygande fanor och klingande spel. Det kostade Sverige en miljon riksdaler – då en väldig summa – att lösa ut slottet och kringliggande härader från danskarna.

Sverige led här ett allvarligt nederlag, men stor tapperhet för Sveriges försvar har man anledning att hedra. Besättningen hade gjort allt som stod i mänsklig makt för att värja vår fästning här längst ut i väster.

Änkedrottningen visade omkring

Under Klippan-dagarna lördagen den 25 och söndagen den 26 augusti 2012 högtidlighölls 400-årsjubileet. Gustav II Adolfs fotfänika, Bohus Elfsborghs Caroliner och Westgiötha Gustavianer, alltså Västsveriges tre militärhistoriska föreningar, spelade upp "Slaget om Klippan". Föreningen Bevara södra Älvstranden med sin mycket verksamma och framgångsrika ordförande Ann Jönsson hade anordnat Klippan-dagarna och bjöd på ett rikt och omväxlande program. Ann Jönsson, klädd som riksänkedrottning Hedvig Eleonora, visade runt i Klippans kulturreservat, eskorterad ena dagen av en trupp gustavianer, andra dagen av en trupp karoliner, som visade stor vördnad för hennes majestät änkedrottningen, deras högsta befälhavare. Ann Jönsson har med framgång arbetat för områdets bevarande och känner dess historia i grund. Hon kan berätta hur länge som helst, och man får höra den ena uppgiften intressantare än den andra.

Skotska dansare

Skotska dansare bjöd på skotsk dans och musik inne på bruksgården. Dansarna tillhör en förening i Göteborg, som vårdar stadens skotska arv. Den heter Royal Scottish Country Dance: Society Gothenburg Branch www.rscdsgothenburg.se . Föreningen har en egen dans, som delvis är "inspirerad av Korsvägen" (i Göteborg). Dansen är – inte helt oväntat för den som känner till Korsvägen – svår att genomföra, men dansarna lyckades bra med vad de företog sig. Både låtar och danser var snabba och pigga. Gårdsföreningen serverade kaffe och kaffebröd inne på bruksgården. Många satt här i godan ro, drack sitt kaffe och såg på de skotska dansarna. Det var rena rama sommaridyllen. Meteorologerna hade hotat med regn och rusk, men bägge dagarna kunde vi njuta av sol och värme. (Tidvis gick solen i moln på söndagen, men värre än så blev det lyckligtvis inte.)

Här hände mycket!

Handelsakademien och Klippan-kompaniet visade utställningar. Ann Jönsson får numera hjälp av kompaniet att föra fram området. En bok om Klippans historia kommer att läggas fram på bokmässan. Hos kompaniet visades Tor Backlunds modell av träfästningen Älvsborg, räddad av Gustav II Adolfs Fotfänika ur en container efter en gallring i militärmuseets samlingar. Modellen visades även på Garnisonens dag i våras. Om så kallat "skräp" kommer i rätta händer, kan det föregivna "skräpet" visa sig vara mycket användbart!

Föredrag hölls om Älvsborgs slott under båda dagarna. Majornas museum, en gammaldags möblerad hyreslägenhet, förevisades. På annat ställe kunde man prova porter.

När jag satt och tittade i det digra programmet, begrep jag att jag nog borde var med under bägge dagarna för att kunna göra Klippandagarna rättvisa. När jag sitter och räknar mina fullskrivna papper, begriper jag att dagarna bör ägnas två bloggartiklar. Fortsättning följer.

Slottsområdet förslummat

Många bidrog till att göra detta jubileum innehållsrikt, högtidligt och lärorikt, men vad gjorde Göteborgs stad? Gick man upp till lämningarna efter slottet, blev man djupt bedrövad. Gräset var vildvuxet, och under skyddstaket brukar tydligen alltför många både äta och dricka, särskilt dricka. Plastpåsar, matkartonger, flaskor och ölburkar låg kvar efter kalasen. Här borde städas. Flera stenar låg lösa och borde muras fast igen. Värst av allt var att graffitiklottrare har målat även här. Göteborgs stad borde ägna mer omsorg om denna viktiga plats, den forna nyckeln till Västsverige, som många har försvarat med sitt liv.

Lars Gahrn